Förutsättningar för framgångsrik tolkning inom socialt arbete

[Översatt till svenska, ursprunglig blogtext på finska: www.soskieli.fi]

Tea Mattila, tolk och översättare i arabiska

Karoliina Mäki, koordinator, Hilma – Stödcentret för funktionshindrade invandrare

Eveliina Heino, forskare, SOSKIELI-projektet, Åbo Akademi och Helsingfors universitet

Hanna Kara, forskare, SOSKIELI-projektet, Åbo Akademi och Helsingfors universitet

I detta blogginlägg diskuterar Tea Mattila, Karoliina Mäki, Eveliina Heino och Hanna Kara vilka förutsättningarna är och vad som kännetecknar framgångsrik kontakttolkning inom socialt arbete. Artikeln bygger på både forskningsresultat och på skribenternas praktiska erfarenheter.

Tolkning är en hörnsten i flerspråkig kommunikation och ett verktyg för kommunikation mellan personer som talar olika språk. I möten med brukare inom socialt arbete är tolkning också ett sätt att säkerställa brukarens och arbetarens rättsskydd och ett verktyg för samarbete. Tolkningen spelar en viktig roll för att servicebrukarna ska ha jämlika möjligheter att få det stöd och de tjänster de behöver.

Tolkning är ändå inte automatiskt en garanti för framgångsrik flerspråkig kommunikation, och det kan finnas olika utmaningar, som kan ha att göra med verksamhetssättet hos de olika parter som är inblandade i tolkningssituationen. I socialt arbete kan möten också vara otillfredsställande eller frustrerande för de inblandade parterna på grund av andra faktorer än språkliga skillnader, till exempel ouppfyllda förväntningar från de olika parternas sida.

I denna text har vi sammanställt några faktorer som gör tolkförmedlade situationer vid flerspråkig kommunikation fungerande.

  • Den första förutsättningen för framgångsrik tolkning är att tolkens roll är tydlig för alla parter. Detta innebär att medarbetaren också känner till de etiska riktlinjerna för kontakttolkning och att de etiska riktlinjerna också förklaras för brukaren, vid behov. Detta kan bland annat göra det lättare för brukaren att lita på tolkens tystnadsplikt.
  • Tolken bör få tid och utrymme att presentera sig själv och öppna upp sin roll: tolken är opartisk och tolkningen konfidentiell, tolkar allt och använder tolkningsformen ”jag”. Introduktionen i början av mötet tjänar också till att påminna tolken om hens roll och hjälper alla parter att orientera sig i situationen. Det kan vara bra att återkomma till tolkens roll i samtalet, till exempel om det handlar om en känslig fråga.
  • Vid beställning av tolkning bör den anställda säkerställa att tolken känner till servicebrukarens språk och eventuella dialekt samt ta hänsyn till andra faktorer som rör tolkningen. Om möjligt är det en god idé att fråga brukaren om hen har några särskilda önskemål gällande tolkningen (t.ex. tolkens kön).
  • I vissa situationer kan det vara bättre att anlita en tolk utanför brukarens hemkommun och använda telefontolkning eller annan teknisk tolkning.
  • Om möjligt bör tolken informeras i förväg om vad mötet ska handla om. Ju mer tolken vet om de frågor som ska diskuteras, desto bättre kan han eller hon förbereda sig, och det gör att tolkningen blir framgångsrik.
  • Det är viktigt att ta pauser under mötet så att tolken får möjlighet att tolka på ett uttömmande sätt. Detta innebär också att mer tid bör avsättas för tolkningssessionen.
  • Det är viktigt att komma ihåg att det är brukaren som är huvudaktör i mötet, dvs. det är den professionella och servicebrukaren som samtalar och tolkens roll är att underlätta samtalet. Den professionella bör fokusera på servicebrukaren och hålla ögonkontakt med brukaren så att hen inte känner sig utelämnad från processen.  
  • Den professionella bör vara noga med att använda klarspråk, särskilt om servicebrukaren har funktionshinder som kräver det. I allmänhet bör handläggaren undvika att använda komplicerade termer och förklara vad de olika åtgärderna och tjänsterna faktiskt innebär. Tolken tolkar alltid i samma register, dvs. med samma termer och uttryck som den som talar.
  • Den professionella kan kontrollera att hen själv och brukaren förstått rätt, genom att fråga brukaren hur hen uppfattat saken eller genom att sammanfatta vad hen hört för att kontrollera om brukaren förstått rätt.

En tolkförmedlad situation kräver därför ett aktivt arbete för att fungera och för att säkerställa att alla inblandade parter har förstått och blir förstådda. Tolken har både ansvar och makt. Tolkens makt ses som språklig makt och kunskap om båda kulturerna och de olika institutionerna i deras samhällen. Det är tolkens ansvar att förmedla budskapet på ett begripligt sätt mellan parterna. Socialarbetaren leder samtalet och ansvarar för att alla kommer till tals på ett adekvat sätt, att nödvändig information förmedlas och att brukaren får det stöd hen behöver.