{"id":1395,"date":"2023-05-30T11:23:23","date_gmt":"2023-05-30T08:23:23","guid":{"rendered":"https:\/\/soskieli.fi\/diversifieringen-bland-de-aldre-valfardstjansterna-och-samarbetet-mellan-samhalle-och-organisationer-var-klammer-skon\/"},"modified":"2024-03-13T10:54:09","modified_gmt":"2024-03-13T08:54:09","slug":"mangfalden-bland-aldre-valfardstjansterna-och-samarbetet-mellan-samhalle-och-organisationer-var-klammer-skon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soskieli.fi\/sv\/mangfalden-bland-aldre-valfardstjansterna-och-samarbetet-mellan-samhalle-och-organisationer-var-klammer-skon\/","title":{"rendered":"M\u00e5ngfalden bland \u00e4ldre och samarbetet mellan den offentliga och tredje sektorn: var kl\u00e4mmer skon?"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>[\u00d6versatt till svenska, ursprunglig blogtext p\u00e5 finska: www.soskieli.fi]<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Eva R\u00f6nkk\u00f6, Pension\u00e4rerna rf<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Tuulikki Hakala, P\u00e4\u00e4kaupunkiseudun omaishoitajat ry<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Meri Kulmala, SOSKIELI-hanke, Helsingfors universitet<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Antero Olakivi, SOSKIELI-hanke, Helsingfors universitet<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">M\u00e4nniskor flyttar allt oftare, av olika anledningar, fr\u00e5n ett land till ett annat. Som ett resultat av migrationen blir den finska befolkningen mer diversifierad. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e5terspeglas ocks\u00e5 i den \u00e4ldre befolkning. I f\u00f6rh\u00e5llande till befolkningens storlek v\u00e4xer andelen \u00e4ldre med utl\u00e4ndsk bakgrund i Finland, i internationell j\u00e4mf\u00f6relse, exceptionellt snabbt (Ciobanu et al. 2017). Helsingforsregionens befolkningsprognos 2018-2035 visar att andelen \u00e4ldre personer fr\u00e5n spr\u00e5kliga minoriteter kommer att tredubblas under de kommande femton \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Denna f\u00f6r\u00e4ndring s\u00e4tter ocks\u00e5 press p\u00e5 offentliga tj\u00e4nster f\u00f6r \u00e4ldre, eftersom befintliga tj\u00e4nster inte kan ge st\u00f6d till brukare med olika bakgrund. Ett \u00f6kat antal \u00e4ldre personer fr\u00e5n spr\u00e5kliga minoriteter v\u00e4nder sig till organisationer f\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp med att navigera i servicesystemet. Denna f\u00f6r\u00e4ndring syns tydligt p\u00e5 organisationsf\u00e4ltet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den nordiska v\u00e4lf\u00e4rdsstaten har l\u00e4nge byggt p\u00e5 principerna om universell tillg\u00e5ng till tj\u00e4nster och j\u00e4mlikhet. M\u00e5nga brukare fr\u00e5n spr\u00e5kliga minoriteter st\u00e5r dock utan tj\u00e4nster som uppfyller deras behov, \u00e4ven om de har r\u00e4tt till s\u00e5dana.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I forskningslitteraturen har till exempel Suvi Keskinen (2012) talat om den s\u00e5 kallade paradoxen med universellt bem\u00f6tande, som \u00e5 ena sidan undviker att stigmatisera m\u00e4nniskor som annorlunda, men \u00e5 andra sidan ignorerar brukarnas olika livssituationer och den d\u00e4rav f\u00f6ljande olika tillg\u00e5ngen till tj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Vertikal och horisontell m\u00e5ngfald<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r det g\u00e4ller brukare som tillh\u00f6r spr\u00e5kliga minoriteter finns det tydliga brister i hur det finska servicesystemet fungerar. I en f\u00e4rsk rapport om hur \u00e4ldre m\u00e4nniskors r\u00e4ttigheter f\u00f6rverkligas, som \u00f6verl\u00e4mnades till den finska regeringen av Claudia Mahler, expert fr\u00e5n FN:s r\u00e5d f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, konstateras till exempel att de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna f\u00f6r \u00e4ldre m\u00e4nniskor som tillh\u00f6r spr\u00e5kliga och kulturella minoriteter inte f\u00f6rverkligas inom det nuvarande finska servicesystemet (M\u00e4nniskor\u00e4ttscentret 2023). Den snabba digitaliseringen av service b\u00e5dar inte heller gott f\u00f6r den n\u00e4rmaste framtiden.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">R\u00e4ttigheterna f\u00f6r \u00e4ldre personer som tillh\u00f6r minoriteter riskerar att inte f\u00f6rverkligas, b\u00e5de f\u00f6r nya migrantgrupper och \u00e4ldre minoriteter. Behoven hos de \u00e4ldre i Europas enda ursprungsbefolkning, samerna, passar inte alltid in i tj\u00e4nstesystemets antaganden, och detsamma g\u00e4ller f\u00f6r den romska minoriteten.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Uppfattningen om den finska \u00e4ldre befolkningen som homogen, best\u00e5ende huvudsakligen av finsk- eller svensktalande \u00e4ldre, \u00e5terspeglas i det nuvarande servicesystemet. \u00c4ldre m\u00e4nniskor fr\u00e5n spr\u00e5kliga och kulturella minoriteter \u00e4r inte erk\u00e4nda och sedda. Politiker och tj\u00e4nsteleverant\u00f6rer har gradvis blivit medvetna om den vertikala m\u00e5ngfalden hos den \u00e4ldre befolkningen, dvs. det stora \u00e5ldersspannet hos de \u00e4ldre, men den horisontella m\u00e5ngfalden f\u00f6rblir dold. Med horisontell m\u00e5ngfald menar vi den spr\u00e5kliga och kulturella m\u00e5ngfalden inom en specifik \u00e5ldersgrupp, t.ex. \u00e5ldersgruppen 60-70 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Organisationernas m\u00e5nga roller<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I dagens Finland g\u00f6r organisationer ett viktigt arbete f\u00f6r \u00e4ldre personer fr\u00e5n spr\u00e5kliga och kulturella minoriteter, till exempel genom att f\u00f6respr\u00e5ka deras r\u00e4ttigheter och intressen, st\u00f6da deras dagliga liv samt m\u00f6ten med servicesystemet och tillhandah\u00e5lla tj\u00e4nster f\u00f6r dessa grupper.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Detta \u00e5terspeglar mer allm\u00e4nt den breda samh\u00e4lleliga roll som organisationer har. \u00c5 ena sidan \u00e4r syftet med en organisation att tillhandah\u00e5lla en arena f\u00f6r sina medlemmar och att g\u00f6ra deras r\u00f6ster h\u00f6rda i samh\u00e4llet. Organisationer har en roll att spela n\u00e4r det g\u00e4ller att fr\u00e4mja social r\u00e4ttvisa och social solidaritet. P\u00e5verkansarbete som syftar till f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r till sin natur konfliktskapande, eftersom f\u00f6r\u00e4ndring inte kan lyckas utan att servicesystemet erk\u00e4nner behovet av f\u00f6r\u00e4ndring (t.ex. Ilmonen 1998).<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c5 andra sidan har organisationer ocks\u00e5 tillhandah\u00e5llit tj\u00e4nster och g\u00f6r det i allt h\u00f6gre grad genom k\u00f6ptj\u00e4nster. I och med str\u00e4van efter att g\u00f6ra v\u00e4lf\u00e4rdsstaten mera effektiv har det uppst\u00e5tt en ny tredje sektor, som blir en del av den offentliga servicestrukturen med tj\u00e4nster till salu (Pyykkonen 2023).<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vid sidan av de traditionella organisationer som redan har identifierats och f\u00f6rhandlat om sin plats i det offentliga servicesystemet har nya f\u00f6reningar uppst\u00e5tt till f\u00f6ljd av migrationen. De fokuserar till exempel p\u00e5 att st\u00f6dja \u00e4ldre m\u00e4nniskor fr\u00e5n spr\u00e5kliga minoriteter i deras dagliga liv. Dessa organisationer har ocks\u00e5 alltmera kontakt med sina brukare, till exempel eftersom digitaliseringen av offentliga social- och h\u00e4lsov\u00e5rdstj\u00e4nster praktiskt taget utesluter m\u00e5nga andraspr\u00e5kiga brukare fr\u00e5n servicesystemet och organisationerna erbjuder st\u00f6d f\u00f6r att sk\u00f6ta \u00e4renden digitalt (t.ex. Buchert &amp; Wrede 2021; Buchert et al. 2022). Dessa utmaningar framtr\u00e4der tydligt i SOSKIELI-projektets forskning och lyfts ocks\u00e5 fram i den ovann\u00e4mnda FN-rapporten om f\u00f6rverkligandet av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter f\u00f6r \u00e4ldre i Finland.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Arbetet i dessa organisationer, som fr\u00e4mjar minoritetsgruppers intressen, f\u00f6rblir dock ofta i den s\u00e5 kallade informella gr\u00e5zonen mellan de formella och informella servicesystemen. Deras roll f\u00f6rblir d\u00e4rmed ok\u00e4nd och icke-erk\u00e4nd.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c4ven om man v\u00e4rdes\u00e4tter expertisen hos organisationer som st\u00f6der marginaliserade brukare, tar man inte h\u00e4nsyn till deras roll som mellanh\u00e4nder mellan brukarna och servicesystemet n\u00e4r systemet utformas. Situationen blir oh\u00e5llbar av att servicesystemet inte n\u00e5r ut till de &#8221;nya&#8221; medlemmarna i samh\u00e4llet och att det inte finns n\u00e5got &#8221;utrymme&#8221; i servicesystemet f\u00f6r politiska f\u00f6r\u00e4ndringar eller upps\u00f6kande arbete, d\u00e4r man s\u00f6ker hj\u00e4lp fr\u00e5n det organisatoriska f\u00e4ltet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c5tminstone p\u00e5 strateginiv\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ker offentliga myndigheter st\u00e4rka samarbetet med organisationer. Detta \u00e4r en bra utveckling, men den kr\u00e4ver ocks\u00e5 att man identifierar sm\u00e4rtpunkter och har viljan att l\u00f6sa eller acceptera dem som en del av samarbetet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Sp\u00e4nningar och sm\u00e4rtpunkter<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ur ett organisatoriskt perspektiv kan \u00e5tminstone tre sm\u00e4rtpunkter identifieras i samarbetet mellan det formella servicesystemet och tredje sektorns organisationer. En av dem \u00e4r identifieringen av de olika rollerna f\u00f6r offentliga tj\u00e4nster och den tredje sektorn. De offentliga tj\u00e4nsternas roll och uppgifter best\u00e4ms av lagstiftningen, medan organisationernas verksamhet grundar sig p\u00e5 deras autonomi. Organisationerna definierar sina egna uppgifter och m\u00e5l. I idealfallet grundar sig partnerskap mellan organisationer och det formella servicesystemet p\u00e5 j\u00e4mlika f\u00f6rhandlingar och avtal om samarbetets inneh\u00e5ll och regler. I verkligheten \u00e4r organisationernas uppgifter i samarbetet mellan organisationer och lokalsamh\u00e4llen ofta f\u00f6rutbest\u00e4mda.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den andra sm\u00e4rtpunkten g\u00e4ller organisationernas roll som lobbyister. I b\u00e4sta fall kan man i samarbetet mellan organisationer och samfund utnyttja organisationernas f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r brukaren, vilket i sin tur kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att gemensamt utveckla v\u00e4l fungerande och tillg\u00e4ngliga tj\u00e4nster. Men organisationernas p\u00e5verkansarbete som utmanar det offentliga systemet kan ocks\u00e5 upplevas som pinsamt, vilket kan leda till att man drar sig f\u00f6r att samarbeta.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En tredje sm\u00e4rtpunkt g\u00e4ller anv\u00e4ndningen av den expertis som finns inom organisationer p\u00e5 ett s\u00e4tt som d\u00f6ljer deras roll. Kommunerna \u00e4r intresserade av och anv\u00e4nder g\u00e4rna organisationernas arbete och expertis i sitt utvecklingsarbete f\u00f6r att n\u00e5 och st\u00f6dja m\u00e4nniskor, men slutresultatet \u00e4r att det grundarbete som organisationerna g\u00f6r f\u00f6r att lyfta fram utvecklingsbehov eller utveckla l\u00f6sningar ofta \u00e4r osynligt eller anammas av kommunerna som egna.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>F\u00f6rklaringar och fram\u00e5tblickande<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det finns m\u00e5nga f\u00f6rklaringar till sp\u00e4nningarna. Den viktigaste \u00e4r att samarbetsstrategierna saknar de strukturella reformer, med hj\u00e4lp av vilka ett verkligt samarbete utanf\u00f6r ramen f\u00f6r de offentliga-privata partnerskapen kunde skapas. Andra former av samarbete skulle t.ex. beh\u00f6va baseras p\u00e5 f\u00f6rhandlade samarbetsavtal som klarg\u00f6r parternas roller, uppgifter och resurser.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6rhandlingarna om samarbete b\u00f6r ocks\u00e5 ta h\u00e4nsyn till de m\u00e5nga maktasymmetrierna mellan parterna, n\u00e4r det g\u00e4ller operativa resurser, kunskapshantering och erk\u00e4nnande av expertis. F\u00f6reningar \u00e4r ofta beroende av de lokaler som kommunen tillhandah\u00e5ller och av finansiering, vilket har en stor inverkan p\u00e5 vad som kan s\u00e4gas. Bristande \u00f6msesidig kunskap om varandras verksamhet har identifierats som en av utmaningarna i samarbetet mellan organisationer och kommuner (t.ex. Mykr\u00e4 &amp; Varjonen 2013; Viirkorpi 2013), vilket ocks\u00e5 kan leda till \u00f6msesidig misstro.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r olika projekt inleds b\u00f6r b\u00e5de kommuner och organisationer titta n\u00e4rmare p\u00e5 vad som redan har gjorts, oavsett sektor. Resurserna ska inte anv\u00e4ndas f\u00f6r att uppfinna hjulet p\u00e5 nytt, utan f\u00f6r att tillsammans vidareutveckla bepr\u00f6vade modeller och samla resurser f\u00f6r nya \u00f6ppningar.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">B\u00e5de organisationer och kommuner b\u00f6r komma ih\u00e5g att brukare ofta \u00e4r gemensamma, s\u00e5 uppdelningen i &#8221;v\u00e5ra&#8221; och &#8221;era&#8221; brukare \u00e4r konstlad. M\u00e4nniskors v\u00e4lbefinnande \u00e4r b\u00e5das gemensamma intresse. Detta \u00e4r en bra grund f\u00f6r att bygga upp samarbete och partnerskap, d\u00e4r man erk\u00e4nner varandras roller och ansvarsomr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Referenser<\/strong>&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Buchert, U., Kemppainen, L., Olakivi, A., Wrede, S. &amp; Kouvonen, A. 2022. Is digitalisation of public health and social welfare services reinforcing social exclusion? The case of Russian-speaking older migrants in Finland. <em>Critical Social Policy<\/em>, ennakkojulkaisu.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Buchert, U. &amp; Wrede, S. 2021. \u2018Bridging&#8217; and \u2018fixing&#8217; endangered social rights in the digitalising welfare state. Teoksessa H. Hirvonen, M. Tammelin, R. H\u00e4nninen &amp; E. J. M. Wouters (toim.), <em>Digital Transformations in Care for Older People <\/em>(s. 54\u201371). Routledge.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ciobanu, R. O., Fokkema, T. &amp; Nedelcu, M. 2017. Ageing as a migrant: Vulnerabilities, agency and policy implications. <em>Journal of Ethnic and Migration Studies<\/em> 43(2), 164\u2013181.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><a href=\"https:\/\/bin.yhdistysavain.fi\/1586428\/XFNTRDErLPuxg8cov9Nk0YvUfe\/Claudia%20Mahlerin%20raportti-FI.pdf\" data-type=\"link\" data-id=\"https:\/\/bin.yhdistysavain.fi\/1586428\/XFNTRDErLPuxg8cov9Nk0YvUfe\/Claudia%20Mahlerin%20raportti-FI.pdf\">Ihmisoikeuskeskus 2023. Maavierailu Suomeen. Ik\u00e4\u00e4ntyneiden ihmisoikeuksien toteutumista valvovan itsen\u00e4isen asiantuntijan Claudia Mahlerin raportti h\u00e4nen maavierailultaan Suomeen. Ihmisoikeuskeskuksen julkaisuja 1\/2023. Viitattu 10.4.2023<\/a><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ilmonen, K. 1998. Uudet ja vanhat yhteiskunnalliset liikkeet. Teoksessa K. Ilmonen &amp; M. Siisi\u00e4inen (toim.), <em>Vanhat ja uudet liikkeet.<\/em> Vastapaino.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><a href=\"http:\/\/kans.jyu.fi\/tutkimuksia\/sanasto\/sanat-kansio\/uusi-kolmas-sektori\" data-type=\"link\" data-id=\"http:\/\/kans.jyu.fi\/tutkimuksia\/sanasto\/sanat-kansio\/uusi-kolmas-sektori\">Pyykkonen, M. 2023. Uusi kolmas sektori. Kansalaisyhteiskunnan tutkimusportaali 2023. Viitattu 22.5.2023<\/a><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Keskinen, S. 2012. Kulttuurilla merkityt toiset ja universaalin kohtelun paradoksi v\u00e4kivaltaty\u00f6ss\u00e4. Teoksessa S. Keskinen, J. Vuori &amp; A. Hirsiaho (toim.), <em>Monikulttuurisuuden sukupuoli: kansalaisuus ja erot hyvinvointiyhteiskunnassa (s. 291\u2013320)<\/em>. Tampere University Press.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Mykr\u00e4, P. &amp; Varjonen, E. 2013. J\u00e4rjest\u00f6jen ja kuntien yhteisty\u00f6 Raha-automaattiyhdistyksen n\u00e4k\u00f6kulmasta. Teoksessa K. H\u00e4kkil\u00e4 &amp; M. Tourula (toim.), <em>J\u00e4rjest\u00f6t ja kunta hyvinvointia edist\u00e4m\u00e4ss\u00e4. N\u00e4k\u00f6kulmia j\u00e4rjest\u00f6-kuntayhteisty\u00f6h\u00f6n <\/em>(s. 22\u201334)<em>.<\/em> SOSTE Suomen sosiaali ja terveys ry. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Viirkorpi, P. 2013. Tietoisuuden ja asenteiden muutos. Teoksessa K. H\u00e4kkil\u00e4 &amp; M. Tourula (toim.), <em>J\u00e4rjest\u00f6t ja kunta hyvinvointia edist\u00e4m\u00e4ss\u00e4. N\u00e4k\u00f6kulmia j\u00e4rjest\u00f6-kuntayhteisty\u00f6h\u00f6n <\/em>(s. 66\u201375). SOSTE Suomen sosiaali ja terveys ry. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>M\u00e4nniskor flyttar allt oftare, av olika anledningar, fr\u00e5n ett land till ett annat. Som ett resultat av migrationen blir den finska befolkningen mer diversifierad. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e5terspeglas ocks\u00e5 i den \u00e4ldre befolkning.   <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_index":"","_seopress_robots_follow":"","_seopress_robots_imageindex":"","_seopress_robots_snippet":"","_seopress_robots_primary_cat":"none","_seopress_robots_breadcrumbs":"","_seopress_robots_freeze_modified_date":"","_seopress_robots_custom_modified_date":"","_seopress_robots_canonical":"","_seopress_social_fb_title":"","_seopress_social_fb_desc":"","_seopress_social_fb_img":"","_seopress_social_fb_img_attachment_id":0,"_seopress_social_fb_img_width":0,"_seopress_social_fb_img_height":0,"_seopress_social_twitter_title":"","_seopress_social_twitter_desc":"","_seopress_social_twitter_img":"","_seopress_social_twitter_img_attachment_id":0,"_seopress_social_twitter_img_width":0,"_seopress_social_twitter_img_height":0,"_seopress_redirections_value":"","_seopress_redirections_enabled":"","_seopress_redirections_enabled_regex":"","_seopress_redirections_logged_status":"both","_seopress_redirections_param":"","_seopress_redirections_type":301,"_seopress_analysis_target_kw":"","_seopress_news_disabled":"","_seopress_video_disabled":"","_seopress_video":[],"_seopress_pro_schemas_manual":[],"_seopress_pro_rich_snippets_disable_all":"","_seopress_pro_rich_snippets_disable":[],"_seopress_pro_schemas":[],"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1395","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/soskieli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1395","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/soskieli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/soskieli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soskieli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soskieli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1395"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/soskieli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1395\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1693,"href":"https:\/\/soskieli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1395\/revisions\/1693"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/soskieli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1395"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/soskieli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1395"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/soskieli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1395"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}