{"id":1434,"date":"2023-12-17T11:40:35","date_gmt":"2023-12-17T09:40:35","guid":{"rendered":"https:\/\/soskieli.fi\/institutionellt-fortroende-och-tillganglighet-till-offentlig-service-for-flersprakiga-familjer\/"},"modified":"2024-03-13T10:48:54","modified_gmt":"2024-03-13T08:48:54","slug":"institutionellt-fortroende-och-tillganglighet-till-offentlig-service-for-flersprakiga-familjer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soskieli.fi\/sv\/institutionellt-fortroende-och-tillganglighet-till-offentlig-service-for-flersprakiga-familjer\/","title":{"rendered":"Institutionell tillit och flerspr\u00e5kiga familjers tillg\u00e5ng till offentlig service"},"content":{"rendered":"\n

[\u00d6versatt till svenska, ursprunglig blogtext p\u00e5 finska: www.soskieli.fi]<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Katarina Iskala-Blomster, sakkunnig, Ihmiskaupan uhrien auttamisty\u00f6, Brottsofferjouren
Hanna Kara, forskare, SOSKIELI-projektet, \u00c5bo Akademi och Helsingfors
Eveliina Heino, forskare, SOSKIELI-projektet, \u00c5bo Akademi och Helsingfors universitet
Camilla Nordberg, forskare, SOSKIELI-projektet, \u00c5bo Akademi<\/em><\/p>\n\n\n\n

I den h\u00e4r texten diskuterar vi flerspr\u00e5kiga barnfamiljers tillg\u00e5ng till offentliga tj\u00e4nster och deras f\u00f6rtroende f\u00f6r servicen. Vi fokuserar ocks\u00e5 mera allm\u00e4nt p\u00e5 fr\u00e5gan om kunskaper i andra spr\u00e5k inom socialt arbete och andra offentliga tj\u00e4nster. Med flerspr\u00e5kiga serviceanv\u00e4ndare eller brukare menar vi personer som beh\u00e4rskar andra spr\u00e5k, men inte de som anv\u00e4nds inom v\u00e4lf\u00e4rdsstatens institutioner (finska eller svenska). De kan ocks\u00e5 kallas andraspr\u00e5kiga. Som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r v\u00e5r text anv\u00e4nder vi oss av forskning i \u00e4mnet samt av f\u00f6rfattarnas erfarenheter av \u00e4mnet, som professionell och forskare.<\/p>\n\n\n\n

Institutionell tillit kan unders\u00f6kas b\u00e5de i relation till personer som jobbar inom institutionerna och till institutionen som helhet, samt till servicesystemet i vidare bem\u00e4rkelse (Heino & Lillrank 2020). N\u00e4r brukare inte beh\u00e4rskar de s\u00e5 kallade institutionella eller officiella spr\u00e5ken, kan det f\u00f6rst\u00e4rka de maktasymmetrier som redan finns i institutionella m\u00f6ten, ifall den professionella har ensidig makt \u00f6ver spr\u00e5ket och kommunikationen samt dessutom expert- och beslutsfattandemakt (ibid.).<\/p>\n\n\n\n

Heino & Lillrank (2020) p\u00e5pekar att det \u00e4r viktigt att m\u00e4nniskor f\u00e5r beh\u00e5lla sitt handlingsutrymme n\u00e4r de v\u00e4ljer att lita p\u00e5 offentliga tj\u00e4nster och dess akt\u00f6rer. Det finns ocks\u00e5 moraliska f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ldrar skall klara av att hitta n\u00f6dv\u00e4ndig information, ordna st\u00f6d f\u00f6r sitt barn samt agera i sitt barns b\u00e4sta intresse (Heino et al. 2024, i tryck). Eventuella skillnader mellan f\u00f6r\u00e4ldrars och professionellas m\u00e5ls\u00e4ttningar och f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 arbetet kan, om de inte uppm\u00e4rksammas, leda till misstro hos brukarna g\u00e4llande den professionellas kompetens och huruvida den professionella ser till ens intressen (Heino & Lillrank 2020).<\/p>\n\n\n\n

Spr\u00e5kskillnader \u00e4r kopplade till tillg\u00e4nglighet och anv\u00e4ndning av tj\u00e4nster p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, inklusive information om tj\u00e4nster och institutionella m\u00f6ten, information om beslut och insatser samt m\u00f6jligheter att beg\u00e4ra motiveringar till eller \u00e4ndringar av beslut. Att f\u00e5 tillg\u00e5ng till service kan inneb\u00e4ra m\u00e5nga telefonsamtal och aktivt s\u00f6kande efter r\u00e4tt service, ofta utan de resurser eller f\u00e4rdigheter som skulle kr\u00e4vas. Servicebrukare som talar andra spr\u00e5k kan till exempal sakna eller ha felaktig information om hur de f\u00e5r tillg\u00e5ng till tj\u00e4nster, vilka tj\u00e4nster de har r\u00e4tt till, vilka tj\u00e4nster de kan ans\u00f6ka om och om hur man n\u00e5r en socialarbetare eller annan professionell utanf\u00f6r kontorstid. Dessutom \u00e4r avsaknaden av ett gemensamt spr\u00e5k ett kommunikationshinder som institutionen har ansvar f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6vervinna.<\/p>\n\n\n\n

En bakomliggande orsak till detta kan vara brukarens erfarenheter av oj\u00e4mlikhet och missf\u00f6rst\u00e5nd g\u00e4llande ens situation. Den professionella kan ha underl\u00e5tit att ingripa eller st\u00e4lla ytterligare fr\u00e5gor, till exempel n\u00e4r brukaren rapporterat problem i sin familj eller s\u00e5 har saker bortf\u00f6rklarats ”kulturella grunder”. Brukarna kan ocks\u00e5 k\u00e4nna misstro mot tolkar och deras tystnadsplikt, eller s\u00e5 kan tillg\u00e5ngen till tolkar i ett visst spr\u00e5k vara begr\u00e4nsad. \u00c5 andra sidan kan en konstruktiv och f\u00f6rtroendefull relation till en kontakttolk vara viktig f\u00f6r fortsatt samarbete och institutionellt f\u00f6rtroende, men upprepade konkurrensuts\u00e4ttningar av tolktj\u00e4nster g\u00f6r det sv\u00e5rt att uppr\u00e4tth\u00e5lla relationen mellan brukare och tolk (Koskinen 2018; Nordberg & Kara 2022).<\/p>\n\n\n\n

Att bygga upp tillit till service kr\u00e4ver tid, vilket ofta saknas, s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller den offentliga sektorn. F\u00f6r\u00e4ldrars erfarenheter av att inte f\u00e5 tillg\u00e5ng till tj\u00e4nster p\u00e5 grund av till exempel resursbrist och l\u00e5nga k\u00f6tider kommer sannolikt ocks\u00e5 att minska tilliten och undergr\u00e4va deras vilja att anv\u00e4nda vissa tj\u00e4nster i framtiden. En annan faktor som minskar f\u00f6rtroendet \u00e4r att personalen byts och att informationsluckor uppst\u00e5r b\u00e5de n\u00e4r personal byts ut och n\u00e4r servicen flyttar fr\u00e5n en plats eller region till en annan. Om tr\u00f6skeln f\u00f6r att kontakta v\u00e4lf\u00e4rdsservicen redan \u00e4r h\u00f6g, till exempel p\u00e5 grund av brist p\u00e5 ett gemensamt spr\u00e5k, \u00e4r det s\u00e4rskilt viktigt att man tar h\u00e4nsyn till brukarens situation och problem, och arbetar med dem p\u00e5 l\u00e5ng sikt.<\/p>\n\n\n\n

Westlake & Jones (2018) menar att i flerspr\u00e5kiga m\u00f6ten mellan socialarbetare och barnfamiljer, och n\u00e4r man arbetar med tolkar, anv\u00e4nder man inte alltid tillr\u00e4ckligt klarg\u00f6rande f\u00f6ljdfr\u00e5gor i situationer d\u00e4r kommunikationen brister eller \u00e4r tvetydig. Detta \u00e4r en utmaning f\u00f6r f\u00f6rtroendef\u00f6rh\u00e5llandet mellan brukaren och den professionella. Flerspr\u00e5kighet beh\u00f6ver inte i f\u00f6rsta hand eller enbart vara en utmaning, utan flerspr\u00e5kiga servicem\u00f6ten kan ocks\u00e5 uppmuntra personalen till att f\u00e5 st\u00f6rre k\u00e4nnedom om och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r det institutionella spr\u00e5ket, \u00f6ppna upp termer och akronymer samt att vara s\u00e5 tydlig som m\u00f6jligt (Gustafsson et al. 2023).<\/p>\n\n\n\n

Att bara \u00f6vers\u00e4tta information fr\u00e5n ett spr\u00e5k till ett annat \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte tillr\u00e4ckligt (Greenwood et al. 2015); f\u00f6r att st\u00e4rka flerspr\u00e5kig kompetens och kommunikation kr\u00e4vs en rad olika \u00e5tg\u00e4rder. Vi listar n\u00e5gra av dessa nedan:<\/p>\n\n\n\n